lördag 2 juni 2012

Mitt liv. Mitt jävla kanonliv.

Japp, då var vi här igen. På det jävla ställe jag många, många gånger förr varit på. Många kallar det bara en ''liten uppförsbacke'' men jag beskriver det hellre som rena helvetet. Tack. Jag var på god väg men denna gång kom idioter i vägen! Fan, Jag mådde ju så bra och nu är allt förstört. Jag ser ingen vits i nånting. Jag är utmattad och mår så jävla dåligt. Varför ska allting behöva vara så upp och ner? Varför måste jag känna mig som Jakobstads största freak? Varför är alla andra så jävla friska, enkla och normala och varför är jag raka motsaten? Varför talar inte sjuka människor ut istället för att gömma sig och låta sina problem växa? Ni finns väl där va? Eller är det bara nånting folk ljuger om för att få mig att må bättre? Är jag faktiskt ända personen här omkring som inte har så jävla perfekta dagar och sitter fast i ångestens klor? 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar